Mats Waltré

Du är bra

Om ödet verkar med en egen makt
är viljan din ett offer lagd till slakt
då tiden höjer, sänker, bilan rå
och tanken rusar ensam vill på jakt
ej här, ej där, förlorad, grämd och grå
och fyller själ med känslor av förakt


Och barnet ropar efter kärlek nu
och svarar: Du är du och bra är du!
Så tyst, så tyst, men lite glädje sann


Då tanken sökte djupt i själens brunn,
ett minne mellan skrymslen ännu brann
för tanken stöder viljan skör och tunn


Med tiden viljan offret övervann
och du och ödet danar så varann

Diktsamling "Vemodets Örter"